Nytt försök

Det var länge sen sist. Efter att förra försöket misslyckades så kände jag att jag behövde få lite distans från allt som hade med IVF ATT göra, för det tog upp större delen av mina tankar dagligen. Jag höll på att glömma hur lyckliga vi var innan allt det här började.

Så vad har hänt sen sist? Jag tog alla vitaminer slaviskt i ca 3 månader. Jag vågade mig däremot inte på DHEA. Främst för att det kändes så suspekt att få ett kuvert från nån i usa som jag egentligen inte hade en aning om vad det var. Så nu ligger dom i en låda. Hade jag lite rekommendationer från vart jag skulle köpa dom så hade jag absolut stoppat i mig dem.

Kliniken rekommenderade att vi testade med mina ägg en gång till och väntar med äggdonation. Det är det för övrigt ca ett års kö på hos oss, och jag är nästan 37! Vi har gjort vårt fjärde äggplock precis nu och jag är nu på ruvardag 13, och idag känns det som allt hopp är ute och därför behöver jag ta upp min blogg-terapi igen. Den här gången provade vi Gonal-F igen 100 enheter. Man fick ut 7 ägg om jag inte minns helt fel. Såg väldigt fint ut när jag fick tillbaka det i onsdags för två veckor sen då med ett 2-dagarsodlat. Jag hann få upp hoppet lite innan jag i fredags fick brevet att de andra två som befruktats inte klarat sig till frysen. Here we go again.

På ruvardag 8 tror jag det var vaknade jag mitt i natten av så fruktansvärt ont i magen. Det gjorde så ont att jag blev kallsvettig och yr. Jag gick upp och kissade och la mig på badrumsgolvet och efter ca 15 min hade det gått över. Det har jag aldrig varit med om förut.

Jag fusktestar så klart, jag är alldeles för nyfiken för att låta bli. Minuset skrattar mig i ansiktet varje dag så det känns som det inte finns mycket hopp kvar nu. Idag har jag dessutom fått mensvärk och en rosa flytning. Varför kan det inte få vara vår tur någon gång? Jag läste något fint som någon skrev att man känner i hjärtat när man inte orkar försöka mer. Jag skulle nog kunna känna det i plånboken också faktiskt, för efter det här försöket får vi betala själva.

Jag tror att jag är helt klar med att bara försöka med samma gamla rutinåtgärder, det funkar inte för oss. Antingen ger vi upp och söker om adoption, eller så testar vi äggdonation, eller så skriver vi in oss i Falun som erbjuder DHEA. Vi får se. Sambon vet inte att jag fusktestar ännu så egentligen ska man ju inte kasta in handduken innan testdagen.

Om det finns någon där ute som testat minus på ruvardag 13 och sen fått plus, ge mig gärna lite hopp.

Min långa IVF-resa

Jag är en 37-årig tjej som är ofrivilligt barnlös. Började försöken att bli gravid 2013 och efter 3,5 år insåg vi att det inte kommer att hända utan hjälp.

RSS 2.0